Tre studenter vid Liberty University har vänt sig till USA:s högsta domstol efter att Virginia nekat dem offentliga studiebidrag för utbildningar som delstaten bedömer som alltför religiösa. Samtidigt finansierar samma program andra utbildningar med liknande religiös inriktning.
Bidragen är öppna för de flesta studenter
Tvisten gäller två stödprogram som normalt står öppna för studenter vid universitet i Virginia. State Council of Higher Education for Virginia administrerar Virginia Tuition Assistance Grant Program. Virginia Department of Military Affairs ansvarar för National Guard Tuition Assistance Grant Program.
Reglerna gör undantag för studenter som väljer vissa religiösa utbildningsprogram. Cameron Johnson och Luke Thomas, båda studenter vid Liberty University, hävdar att de därför får betala tusentals dollar mer varje år än studenter som väljer andra program. Trace Stevens, doktorand vid universitetet och löjtnant i Virginias nationalgarde, har väckt en liknande invändning mot militärens stödprogram.
Enligt studenternas inlaga nekas de en offentlig förmån som annars är tillgänglig för dem, enbart på grund av deras tro och valet av utbildning. De hävdar också att uteslutningen innebär en fortsatt kränkning, utöver den direkta ekonomiska kostnaden.
Fallet prövas mot ett äldre prejudikat
Advokater från Alliance Defending Freedom och National Legal Foundation bad på torsdagen USA:s högsta domstol att ta upp målet Johnson v. Virginia. De vill att domstolen ska skydda studenternas rättigheter enligt det första tillägget till USA:s konstitution.
En federal distriktsdomstol dömde mot studenterna med hänvisning till ett prejudikat från 2004, Locke v. Davey. Även USA:s appellationsdomstol för den fjärde kretsen har avvisat en liknande invändning i målet Hall v. något som källmaterialet inte anger närmare. Studenterna menar att domstolarna därmed har låtit Virginia fortsätta med en politik som diskriminerar religiösa studenter.
Det centrala är inte om Virginia måste finansiera religiös undervisning, utan om delstaten får välja ut vissa religiösa program och stänga dem ute från ett generellt bidragssystem. Studenternas advokater jämför med program som får stöd trots att de också har religiöst innehåll.
Advokaterna ber om ett ingripande
Jim Campbell, chefsjurist vid Alliance Defending Freedom, formulerade organisationens ståndpunkt så här: «The government can’t deny publicly available benefits because a student’s major is too religious. That’s religious discrimination. It’s wrong, and it’s unconstitutional,»
Steve Fitschen från National Legal Foundation sade i samma ärende att frågan går längre än själva bidragen och gäller om myndigheter får behandla troende som andra klassens medborgare.
LifeSiteNews rapporterar att advokaterna vill att högsta domstolen ska ingripa innan studenterna tvingas bära kostnaderna under en längre tid. Domstolen har ännu inte meddelat om den tar upp målet. Om den gör det kan avgörandet påverka hur offentliga utbildningsbidrag får utformas när religiösa utbildningar ingår bland de program som studenter kan välja.
