Italien har blivit arbetsfält för Sr. Julie Eyaya, en kongolesisk syster som undervisar barn och följer unga kvinnor på väg mot ett möjligt liv i ordensgemenskap. Hennes uppdrag är en del av en förändring i den katolska kyrkans missionsmönster: församlingar och ordnar i Europa tar emot missionärer från kyrkor i Afrika och andra delar av den globala södern.
Från Kongo till Bergamo
Sr. Julie tillhör Congregation of the Holy Family of Bergamo. Hon föddes i Kongo och lämnade sitt hemland 2012 för att svara på sin kallelse till ordenslivet. Resan förde henne till en miljö där språk, kyrkliga vanor och sociala villkor skilde sig från dem hon kände.
Den första delen av hennes utbildning var förankrad i den egna kulturen. Senare vidgades formationen genom erfarenheter över nationsgränserna. På så sätt har hennes uppdrag vuxit fram mellan Afrika och Europa, utan att de två sammanhangen ställs mot varandra.
Vatican News beskriver henne som en av de ordenskvinnor som bär kyrkans vardag genom utbildning och närvaro. Någon kort missionsresa handlar det inte om. Arbetet består av undervisning, bön och ett dagligt ansvar för människor som behöver stöd.
Utbildning som missionsarbete
Sr. Julie arbetar med barn i Bergamo. Undervisningen är samtidigt en form av pastoral närvaro. För barnen handlar den om kunskap, men också om trygghet och om vuxna som stannar kvar när familjer och samhällen utsätts för press.
Hon arbetar också som lärare och formator för unga kvinnor som överväger religiöst liv inom kongregationen. Uppgiften är inte att fatta beslut åt dem. I stället följer hon deras prövning och hjälper dem att urskilja riktning, motiv och ansvar.
Det arbetet kräver tålamod. En kallelse växer fram genom samtal, utbildning och bön, men också genom mötet med ordenslivets konkreta villkor. Löftena om fattigdom, kyskhet och lydnad innebär att den som går vidare lämnar över sin framtid till Gud och till en gemenskap med regler och uppdrag.
En förändrad riktning för missionen
Under kyrkans tidigare missionshistoria reste präster och ordensfolk från Europa till Afrika för att predika och bygga institutioner. De förde med sig former av gudstjänst och organisation som förändrade lokala kyrkor och samhällen.
I dag går rörelsen också åt andra hållet. När antalet kallelser minskar i delar av Västeuropa kommer missionärer från afrikanska kyrkor till platser som en gång tog emot missionärer utifrån. De ersätter inte de lokala kyrkorna, men de bidrar med närvaro, erfarenhet och nya kallelser.
Sr. Julie bär med sig erfarenheter från två kontinenter. Hennes arbete visar hur den katolska kyrkan fungerar som en kropp över nationsgränserna: en syster från Kongo undervisar barn i Italien och följer samtidigt unga kvinnor som prövar sin egen väg i kyrkan.
