Polens katolska biskopar kräver åtgärder mot fientlighet mellan polacker och ukrainare. Uppmaningen kommer efter rapporter om bråk, hatbrott och en ny politisk strid om det förflutna.

Det permanenta rådet inom den polska biskopskonferensen uppmanade myndigheterna den 26 augusti att ingripa mot ”incidenter motiverade av nationell fiendskap”. Biskoparna vädjade samtidigt till troende, icke-troende och andra människor av god vilja att söka försoning och kristen kärlek i relationen mellan länderna.

Fler rapporter om hatbrott

Polisen i Polen tog emot 180 anmälningar om hatbrott mot ukrainare under årets första sex månader. Det var omkring 30 procent fler än under samma period 2025. Under sommaren har också sammandrabbningar mellan polacker och ukrainare rapporterats. Flera händelser har filmats och spridits i sociala medier.

Polen tog emot 1,7 miljoner flyktingar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. En del reste senare vidare till andra EU-länder. De anslöt till en ukrainsk befolkning på omkring 1,3 miljoner personer, där många hade kommit till Polen för att arbeta.

Enligt siffror som Polens utrikesdepartement har hänvisat till hjälpte 77 procent av polackerna aktivt ukrainska flyktingar. Sju procent erbjöd boende i sina hem. Biskoparna skrev att mottagandet väckte beundran och respekt i världen och att kyrkan, genom församlingar och Caritas Poland, stod i främsta ledet i stödet till de nyanlända.

Historiska sår präglar konflikten

Den nuvarande tvisten har också en historisk sida. Polen erkänner morden på tiotusentals polacker, många kvinnor och barn, som folkmord. Från 1943 till 1944 genomförde ukrainska nationalistiska styrkor en kampanj av etnisk rensning mot den polska civilbefolkningen i Volynien och östra Galizien. Områdena stod då under tysk ockupation samtidigt som sovjetiska styrkor ryckte fram.

Ukrainska röster pekar samtidigt på tusentals ukrainare som dödades i vedergällningsattacker. Andra hänvisar till Operation Vistula 1947, då Polens kommunistiska myndigheter tvångsförflyttade mer än 140 000 personer, huvudsakligen ukrainare.

Frågan öppnades på nytt i maj 2026 när Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gav en specialförbandsenhet hederstiteln ”Ukrainska upprorsarméns hjältar”. I juni meddelade Polens president Karol Nawrocki att Zelenskyj skulle fråntas Vita örnens orden, landets högsta statliga utmärkelse. Zelenskyj återlämnade utmärkelsen och sade att Ukraina var öppet för meningsfulla samtal om de smärtsamma delarna av den gemensamma historien.

Kyrklig vädjan om nedtrappning

Den 29 juni uppmanade polska och ukrainska katolska ledare parterna att trappa ned konflikten. Bland undertecknarna fanns den ukrainske grekisk-katolske ärkebiskopen Sviatoslav Sjevtjuk, kardinal Mykola Bytjok samt de polska kardinalerna Grzegorz Ryś, Konrad Krajewski och Kazimierz Nycz. De hänvisade till Johannes Paulus II:s arbete för försoning mellan folken.

Polens biskopar efterlyser nu en ärlig historisk dialog om de ”mörka kapitlen” i relationen. De angav inte vilka perioder som avsågs. Samtidigt fortsätter polska och ukrainska arkeologer gemensamma utgrävningar av massgravar kopplade till massakrerna i Volynien.

Polen ger fortfarande Ukraina omfattande humanitär och militär hjälp. Enligt The Pillar står den utvecklingen i kontrast till det som biskoparna beskriver som ”fall av växande aggression mellan ukrainare och polacker”.