Vetenskapliga framsteg behöver följas av större ansvar för hur tekniken används och vilka följder den får. Det var ett centralt budskap när påven Leo XIV tog emot den påvliga vetenskapsakademins medlemmar i audiens torsdagen den 24 september. Han betonade också att klimatarbetet måste inriktas på att förebygga katastrofer, inte bara hantera dem när de redan har inträffat.

Möjligheter och risker med ny teknik

Audiensen hölls i samband med akademins plenarmöte på temat The Future of Science in a Changing World. Leo XIV tackade kanslern kardinal Turkson, ordföranden Joachim von Braun och hela rådet för arbetet med mötet.

Påven beskrev digitalisering, artificiell intelligens och robotteknik som krafter som snabbt omformar världen. Även om följderna ännu inte går att överblicka fullt ut såg han skäl till hopp. Tekniken kan bland annat ge bättre möjligheter att diagnostisera och behandla sjukdomar, stärka försörjningen med mat och energi och öka kunskapen om naturen och universum. Den kan också skapa nya former för kreativitet och samarbete.

Samtidigt varnade han för att AI kan bli ett redskap för diskriminering och manipulation. Han tog också upp säkerhetsrisker med avancerad cyberkapacitet och autonoma vapen samt AI:s stora behov av vatten och energi.

Enligt påven rymmer tekniska vägval alltid föreställningar om människan och samhället. När möjligheterna att påverka världen växer måste därför också ansvaret öka, inte minst för dem som riskerar att drabbas hårdast.

Beredskap i stället för enbart katastrofinsatser

Leo XIV förde samma resonemang om ansvar i fråga om klimatförändringarna. Han framhöll att fattiga människor och de som lever direkt av jord, skog och hav är särskilt utsatta för bland annat torka, översvämningar, värmeböljor, stormar och bränder. Därför är klimatfrågan också en fråga om rättvisa och solidaritet mellan folk och generationer.

Han efterlyste bättre beredskap och ett mer långsiktigt arbete. Forskningen behöver enligt påven förena nyfikenhet med en tidig prövning av vilka konsekvenser vetenskapliga och tekniska beslut kan få för mänskligheten och skapelsen.

Samarbete över ämnesgränserna

För att möta utmaningarna ville påven se närmare samarbete mellan olika kunskapsområden. Han nämnde forskare, ingenjörer, ekonomer, läkare och samhällsvetare och betonade att även beslutsfattare och lokalsamhällen behöver medverka.

Han tackade också akademin för de klimattoppmöten som den anordnat under senare år. Att mötena samlar såväl forskare som ungdomar, myndigheter, civilsamhälle och företrädare för olika religiösa traditioner såg han som uppmuntrande. Sådana forum gör det möjligt att utbyta erfarenheter och omsätta kunskap i handling.

Avslutningsvis uppmuntrade Leo XIV akademins medlemmar att ge riktning åt framtidens vetenskap. Hans vädjan var att samarbetet skulle tjäna freden, skydda människans gudagivna värdighet, bidra till det gemensamma goda och värna skapelsen.

Källa: Vatican News.