De katolska östkyrkornas biskopssynoder får större möjlighet att avsätta en patriark eller storärkebiskop som orsakar irreparabel skada för sin kyrka. Ändringen finns i ett nytt tillägg till den kanoniska lagen för de 23 katolska östkyrkorna.
Två tredjedelar krävs
Bestämmelsen har publicerats som Mutua concordia, ett motu proprio som har tagits fram av dikasteriet för östkyrkorna. Den gäller situationer där kyrkans kommunion med resten av den katolska kyrkan skadas ”allvarligt och irreparabelt”.
För att avsätta den högsta ledaren krävs två tredjedelars majoritet bland biskoparna i den berörda synoden. Beslutet måste dessutom godkännas av påven. Regeln ger alltså inte synoden möjlighet att självständigt verkställa en avsättning.
Av de 23 östkyrkorna har sex en patriark som högsta ledare. Ytterligare fyra leds av en storärkebiskop. Bland kyrkorna finns den kaldeiska katolska kyrkan och den syro-malabariska kyrkan.
Synoderna styr centrala frågor
Biskopssynoderna hör till de äldsta kyrkorättsliga strukturerna inom den katolska kyrkan. De består av biskoparna i den enskilda östkyrkan och behandlar frågor om ekonomi, administration och utnämningar.
Synoden utser också patriark eller storärkebiskop, väljer nya biskopar och beslutar om nya stift eller eparkier. Reformens text bygger på den kollegiala tradition där sådana beslut fattas gemensamt av kyrkans biskopar.
Den nya bestämmelsen gör därmed vägen kortare när en kyrkoledare inte längre fungerar. Den är också tänkt att ge synoden ett tydligare ansvar när ledarskapet skadar kyrkans relation till resten av den katolska kyrkan.
Oro för ökat inflytande från Rom
Regeländringen har samtidigt mött invändningar från kyrkorättsliga experter i de katolska östkyrkorna. Enligt kritiken kan den göra det svårare för en patriark eller storärkebiskop att utöva ett direkt ledarskap, eftersom varje biskop kan ta initiativ till en förtroendeomröstning.
Andra ser en risk i att Heliga stolen på sikt får större inflytande över östkyrkornas interna ledning. Påvens godkännande blir ett villkor i processen, samtidigt som själva initiativet ligger hos den lokala biskopssynoden.
Frågan har fått särskild uppmärksamhet efter ledningsproblem i bland annat den kaldeiska och den syro-malabariska kyrkan. Problemen har enligt många påverkat relationen till påven och till den övriga katolska kyrkan. Uppgifterna om reformen har bland annat rapporterats av Katolskt magasin.
