Rom blev platsen för ett samtal om fientlighet, fred och kyrkans ansvar när påven Leo XIV tog emot norska biskopar. Han beskrev en tid av konflikter och hårdare motsättningar, både mellan länder och inom dem.

Påven sade att kyrkorna måste söka konkreta vägar till försoning och syskonskap. Även små gester kan, enligt honom, visa en annan riktning än den fientlighet som lätt uppstår mellan människor som inte delar uppfattning.

Fientlighet syns också inom länder

Världen går igenom en särskilt orolig period, konstaterade Leo XIV. De internationella konflikterna är en del av bilden. En annan del är den politiska och sociala debatten inom enskilda länder, där bitterheten har fått större utrymme.

Det är, enligt påven, alltför lätt att inta en fientlig hållning till människor som man inte håller med. Orsaken ligger i människans fallna natur. Därför räcker det inte med allmänna förklaringar om fred. Det krävs en samordnad insats för att hitta konkreta vägar framåt.

Leo XIV kopplade uppmaningen till biskoparnas gemensamma dop och uppdrag i världen. Han bad dem att tillsammans växa i tjänsten för fred och rättvisa. Kyrkans arbete ska inte bara handla om att beskriva motsättningar, utan också om att skapa former för möten och försoning.

Jesu väg är godhet och kärlek

I talet hänvisade påven till Jesus som ett alternativ till fientlighetens logik. Jesus visar en väg där godhet och kärlek kan avväpna motsättningar. Den vägen innebär inte att konflikter försvinner, men att svaret på dem inte behöver vara ytterligare fientlighet.

Leo XIV påminde också om Jesu bön för att lärjungarna skulle vara ett. Enheten har en riktning utåt: världen ska kunna se sambandet mellan lärjungarnas gemenskap och Guds kärlek. Kyrkans trovärdighet knyts därmed till hur kristna behandlar varandra och människor som står utanför den egna gruppen.

”så de helt og fullt kan være ett. Da skal verden skjønne at du har sendt meg, og at du elsker dem slik du har elsket meg” återgav påven ur Johannesevangeliet. Citatet användes i samband med uppmaningen till gemenskap och fred.

Välkomnande till Rom och Vatikanen

Påven välkomnade de norska biskoparna till Rom och Vatikanen. Han uttryckte sin tacksamhet över att de kommit och över deras vilja att söka sätt att bygga gemenskap.

Han hoppades också att de skulle få tid att besöka heliga platser som är knutna till de första kristna och martyrerna. Besöket placerades därmed både i dagens konflikter och i kyrkans äldre historia.

Budskapet återges av Katolsk.no. Den centrala uppmaningen var att inte låta oenighet övergå i fiendskap. Med det gemensamma dopet och uppdraget som grund ska kristna söka fred och rättvisa, även när den politiska och sociala omgivningen präglas av skarpa motsättningar.