Nigerias katolska biskopar har skärpt sin kritik mot regeringen efter ett möte med president Bola Tinubu i slutet av juli. De kräver åtgärder för att valen i januari ska bli ”fria, rättvisa och trovärdiga”.

Biskoparna lade fram sin oro för presidenten

Delegationen från Nigerias katolska biskopskonferens omfattar ett land med över åttio katolska biskopar. Den mötte Bola Tinubu, som har varit president sedan 2023. Tinubu är muslim.

Mötet beskrevs inledningsvis som artigt. Ekonomin, säkerheten och de demokratiska institutionerna stod på dagordningen. Efter att ha begärt mötet läste delegationen upp ett uttalande där den uttryckte sin oro för utvecklingen i Nigeria.

Biskoparna har under flera år kritiserat ekonomiska kriser, misstänkt valkorruption och bristande säkerhet för landets kristna. Enligt dem är Nigeria inne på fel väg. Landet har över 240 miljoner invånare.

Valen i januari står i centrum

Uttalandet innehöll krav på en rad åtgärder inför de val som hålls i januari. Målet, enligt biskoparna, är att valprocessen ska kunna uppfattas som fri, rättvis och trovärdig.

Formuleringen placerar regeringen under politiskt tryck. Den katolska kyrkans företrädare har tidigare riktat kritik mot landets styre, men under de senaste veckorna har uttalandena blivit öppnare. Valfrågan kopplas samtidigt till den bredare kritiken mot ekonomin och säkerhetsläget.

Katolskt magasin rapporterar att mötet följdes av en tv-intervju med kardinal John Onaiyekan, ärkebiskop emeritus av Abuja. Där fick kardinalen frågor om utvecklingen och gav raka svar.

Ministrar försvarar presidenten

Regeringens företrädare har svarat på kritiken. Ett flertal tjänstemän och ministrar har gått ut till presidentens försvar och ifrågasatt kardinalens politiska neutralitet.

Reaktionerna visar att uttalandet inte stannade vid ett samtal mellan kyrkliga ledare och presidenten. Frågan har i stället flyttats ut i den offentliga debatten, där regeringens politik och kyrkans roll nu diskuteras öppet.

Biskoparna har inte presenterat sin kritik som ett enskilt valkrav. Ekonomins utveckling, skyddet för kristna och de demokratiska institutionernas tillstånd ingår i samma bild av Nigeria. Regeringens svar har hittills främst riktats mot kyrkans politiska hållning och kardinalens neutralitet.