Nicaraguas nationalförsamling har enhälligt godkänt en grundlagsändring som förlänger presidentens mandatperiod från sex till sju år. Ändringen utestänger samtidigt personer som regeringen kallar ”landsförrädare” från att delta i val.

Förslaget gäller även mandatperioderna för andra höga tjänstemän och öppnar för förnyade mandat. Det ska träda i kraft 2027. Nationalförsamlingen kontrolleras av president Daniel Ortega och hans hustru Rosario Murillo, som är medpresident.

Oppositionen får inte delta

Regimen använder uttrycken ”kuppmakare”, ”terrorister” och ”landsförrädare” om politiska motståndare. Enligt den tidigare ambassadören Arturo McFields Yescas omfattar kategorin också personer som ifrågasätter Ortegas auktoritet, efterlyser internationell medling eller helt enkelt tänker annorlunda.

”Detta betyder”, sade McFields i en intervju den 3 september med EWTN Noticias, ”att den som inte applåderar Ortega blir en landsförrädare.” Han sade att reformen banar väg för val utan konkurrens, legitimitet eller möjlighet till maktskifte.

Ändringen godkändes i första omgången under ett särskilt sammanträde i León den 1 september. Nationalförsamlingens talman Gustavo Porras beskrev den som ”unanimously approved in general terms,” enligt den nicaraguanska tidningen La Prensa.

Kritik mot en familjestyrd stat

Människorättsorganisationen Ruta del Cambio avvisar reformen och säger att den inte har någon rättslig giltighet. Organisationen leds bland andra av Félix Maradiaga, tidigare presidentkandidat och politisk fånge som nu lever i exil.

I ett uttalande den 2 september beskrev Ruta del Cambio beslutet som en formalisering av maktövertagandet. Texten ska enligt organisationen ha skrivits i hemlighet, godkänts utan opposition och röstats igenom av en församling utan självständighet.

Ruta del Cambio anser att reformen ska förklaras utan verkan enligt internationell rätt. Organisationen vill också att alla mandatförlängningar, utnämningar och andra beslut som bygger på reformen ska avvisas.

USA och OAS trappar upp trycket

USA:s utrikesminister Marco Rubio skrev den 2 september på X att Ortegas och Murillos nationalförsamling har tömt det som återstod av Nicaraguas demokrati. Även Costa Rica och Peru har motsatt sig regimens åtgärder.

McFields sade att Organisationen för amerikanska stater, OAS, för första gången har antagit en resolution om Nicaragua med stöd av nästan alla medlemsländer. En utrikesministerkonferens ska behandla situationen. USA vill där driva åtgärder som bryter med det normala umgänget med regeringen i Managua.

Han kallade den amerikanska uppmaningen till länder att avbryta diplomatiska och kommersiella förbindelser för en början på ett nytt tryck mot regimen.

Reformen påverkar också religionsfriheten

McFields sade att maktkoncentrationen redan har försvagat de politiska och civila friheterna. Han pekade också på religionsfriheten.

Ortega har styrt Nicaragua sedan 2007 och tidigare mellan 1979 och 1990. Den 19 juli sade han att landet inte skulle hålla fler val. Den 31 juli lade han fram grundlagsändringen. Regeringen har därmed kopplat samman den nya författningstexten med en valordning där oppositionen inte får ställa upp.

Catholic World Report rapporterar att beslutet har mötts av kritik både i Nicaragua och utanför landet.