Den första pumpan är skördad. Samtidigt fortsätter syrsorna att hålla familjen vaken, skadeinsekterna angriper odlingen och djuren tar för sig av det som skulle bli årets skörd. I en liten trädgård blir skapelsen både gåva och motstånd.
Det är skiftet mellan bärsäsong och höstgrödor på familjen Ramages gård. Några björnbär och hallon mognar fortfarande, och barnen plockar dem åt sin pappa. Men meloner, äpplen och päron tar nu över efter bären.
Årstidsväxlingen går också att följa bland insekterna. När en gröda avtar kommer andra arter fram. De japanska skalbaggarna verkar ha lämnat platsen för året, efter att ha förstört delar av växtligheten. Gräshoppor och vårtbitare har i stället klättrat på huset. I pumpalandet väntar kampen mot squashbaggarna.
Skörden kräver nattarbete
Den som odlar får räkna med mer än bevattning och sol. Tomatmaskar, tvättbjörnar, pungråttor och hjortar kan förstöra en säsongs arbete strax före skörden. Någon större idyll finns inte när djuren hittar fram till odlingen före familjen.
Under sensommaren har skribenten flera gånger gått upp efter midnatt med en ficklampa. Målet har varit insekter, också sådana som slagit sig ned nära sovrumsfönstret. I garaget finns en mindre motståndare: syrsorna, vars ihållande spel stör sömnen.
Ingen tycker om att ligga vaken till ljudet av djur. Ingen vill heller se pumpor, vattenmeloner och cantalouper gå förlorade efter månader av arbete. I år har ändå alla tre växtslagen klarat sig genom augusti, något som inte hänt på flera år.
Skönhet utan bekvämlighet
Den konkreta erfarenheten komplicerar bilden av naturen som något enbart vackert. Skapelsens former kan vara märkliga, taggiga, högljudda och besvärliga. Samma trädgård som ger frukt och bär kräver också bekämpning, tålamod och ibland nattliga inspektioner.
Med hänvisning till Augustinus förs resonemanget vidare: när en varelse i naturen väcker avsky kan problemet ligga mindre i varelsen än i människans egen själ. Det betyder inte att squashbaggar eller syrsor måste uppskattas. Det betyder att den mänskliga reaktionen också blir en del av frågan.
Omsorg om skapelsen börjar därför inte bara med stora program eller avlägsna miljöproblem. Den kan börja i det egna huset, vid ett fönster där en syrsa låter, eller i en odling som hotas av insekter och hungriga djur. Där finns ingen kontroll över allt levande. Det finns däremot möjlighet att se vad som faktiskt pågår.
Matthew J. Ramage skriver i Catholic World Report att arbetet med jorden gör skapelsens villkor konkreta. Skörden är efterlängtad, men den är aldrig helt säkrad. Frukten på bordet föregås av väder, växtkraft, skadedjur och arbete.
Det är en liten läxa, men den återkommer varje år: skapelsen är inte ordnad efter människans bekvämlighet. Den ger mat och sömnbrist, glädje och irritation, bär att plocka och insekter att jaga. Allt detta hör till samma trädgård.
