Moskva beskriver kontakten med Heliga stolen som pragmatisk och användbar. Samtidigt sprider ryska regimvänliga aktörer teorier om att Vatikanens fredsarbete främst drivs av pengar, sanktioner och behovet av politiskt inflytande.

Gallagher mötte Lavrov i Moskva

Ärkebiskop Paul Richard Gallagher, chef för Heliga stolens sekretariat för relationerna med stater, träffade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Moskva den 25 augusti. Mötet ägde rum fyra år efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina och följdes av försiktigt positiva uttalanden från båda sidor.

Gallagher sade efter samtalet att Vatikanen fortsatt vill bidra diplomatiskt.

“offer our good offices in any way that can help, in the hope that the much-desired peace can be achieved as soon as possible.”

Lavrov beskrev i sin tur relationen med Heliga stolen som byggd på förtroende, vänskap och pragmatism. Han lyfte också Vatikanens arbete med humanitära frågor, däribland frågan om de ukrainska barn som förts till Ryssland efter invasionen.

En rysk sajt kopplar fredsarbete till pengar

Dagen efter mötet publicerade webbplatsen Russia’s Pivot to Asia en analys av kontakten mellan Moskva och Vatikanen. Sajten beskriver sig som politiskt neutral och skriven av akademiker och affärsmän från Eurasien. The Pillar beskriver den däremot som en återkommande förstärkare av Kremls ekonomiska och diplomatiska linje.

Analysen hävdar att ekonomiska frågor är det främsta skälet till att Vatikanen vill delta i förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Den kopplar påvens finansiella reformer till ett försök att återställa kapitalflöden från katolska kyrkor i utvecklingsländer. Sajten påstår också att tidigare reformer gjort Vatikanen mer beroende av USA:s och EU:s finansiella regelverk.

Slutsatsen är att Heliga stolen försöker bygga en roll som trovärdig fredsmäklare för att skydda sig mot västligt politiskt tryck och ekonomiska sanktioner. Några belägg för denna motivbild presenteras inte i faktaunderlaget.

Balansgången har präglat Vatikanens linje

Sedan Rysslands invasion har Vatikanen försökt kombinera fredsarbete, humanitära insatser och kontakt med båda sidor. Påven Franciskus talade 2023 om diskreta förhandlingar och möjliga fredsplaner. Samma år utsågs kardinal Matteo Zuppi till särskilt påvligt sändebud.

Zuppi, Gallagher och kardinal Pietro Parolin har därefter besökt både Kiev och Moskva i olika diplomatiska och humanitära uppdrag. Strategin har inte varit utan kostnader. Ryska kyrkliga företrädare har fått kritik för att fungera som stöd åt president Vladimir Putin, samtidigt som ukrainare reagerat mot uttalanden som uppfattats som en likställning mellan Ukrainas lidande och ryska soldaters situation.

Lavrov gav ändå Vatikanens linje beröm och kallade den balanserad. Den ryska regeringens propaganda gav samtidigt en helt annan bild av samma arbete: inte ett försök att begränsa krigets följder, utan en kampanj för västligt inflytande och finansiering.

Dubbelbudskapet säger något om Vatikanens roll

Skillnaden mellan utrikesministerns ton och propagandasajtens beskrivning visar hur Moskva kan hålla diplomatiska kanaler öppna och samtidigt misstänkliggöra motparten. Den visar också hur mycket av Vatikanens politiska trovärdighet som nu är knuten till försöket att tala med Ryssland.

För Heliga stolen innebär linjen en svår balans. Utan kontakt minskar möjligheten att påverka humanitära frågor. Med kontakt riskerar Vatikanen att användas som bevis för ryska påståenden om att kriget kan hanteras utan att Rysslands ansvar står i centrum.