Mexikos ärkestift vill reglera användningen av mobiltelefoner och andra elektroniska apparater i skolorna. Men ett förbud i sig löser inte problemet, skriver ärkestiftets veckotidning i en ledare om barns och vuxnas skärmvanor.

Debatten har tagit fart när miljontals elever återvänder till skolan under hösten. Enligt uppgifter som återges av EWTN News har 19 av Mexikos delstater, omkring 60 procent, redan regler som begränsar eller förbjuder elevers användning av mobiler i skolan. Undantag görs när lärare tillåter apparaterna för undervisning.

Regler kan vara en början

Ärkestiftet i Mexico City anser att det är rimligt att diskutera regler för mobiltelefoner i skolan. Samtidigt varnar det för att ett förbud kan bli en genväg som får vuxna att känna att de har gjort sitt.

Digitala verktyg används för att lära, arbeta, kommunicera och hålla kontakt med andra. Problemet uppstår när tekniken inte längre tjänar människan, utan människan börjar anpassa sig efter skärmen. Överdriven användning kan splittra uppmärksamheten, störa koncentrationen och göra det svårare att skilja mellan olika slags information.

Ärkestiftet pekar också på en annan risk: innehåll på nätet kan få större auktoritet än föräldrars eller lärares ord, enbart därför att det är mer underhållande, synligt eller populärt. Elever behöver därför lära sig både hur digitala verktyg fungerar och hur de ska värdera det stora flödet av information, intryck och material som verktygen ger tillgång till.

Föräldrarna har också ansvar

Ansvarsfördelningen kan inte läggas enbart på barnen eller skolan. Föräldrar behöver kunskap och praktiska verktyg för att sätta gränser, vägleda sina barn och själva lära sig att hantera tekniken.

Ärkestiftets ledare uppmanar vuxna att granska sina egna vanor: Hur ofta ber de barnen lägga undan mobilen medan de själva tittar på sin? Hur många samtal avbryts för att kontrollera en avisering? Hur ofta är de fysiskt närvarande men mentalt någon annanstans?

Den frågan blir särskilt konkret i hem där en elev lämnar mobilen under skoldagen men återvänder till en familj där alla sitter upptagna av varsin skärm. Då har ett skolbaserat förbud haft begränsad effekt.

Tid och närvaro krävs

Att fostra för en digital vardag kräver tid och närvaro, enligt ärkestiftet. Föräldrar behöver vara beredda att sätta sig med sina barn, ta reda på vad de ser, lyssna på deras frågor och hjälpa dem att utveckla omdöme.

Det handlar inte om att göra yngre generationer till syndabockar. De har vuxit upp med skärmar som en del av kontakten med andra, underhållningen och informationssökandet. Vuxnas uppgift är i stället att ge denna vardag gränser och riktning.

Skolans regler kan därmed vara en startpunkt, men inte en ersättning för föräldrars exempel. Ett förbud kan minska störningar i klassrummet. Det lär däremot inte automatiskt barn att använda tekniken ansvarsfullt.