Maximilian Kolbes minne har i år blivit en utgångspunkt för en amerikansk appell mot dödsstraffet. Den polske prästen avrättades i Auschwitz 1941 efter att ha fängslats för sitt motstånd mot Nazityskland.
23 avrättningar i USA under 2026
Den amerikanska organisationen Catholic Mobilizing Network pekar på Kolbes förbön i en tid då flera delstater fortsätter att verkställa dödsstraff. Tjugotre personer har avrättats i USA under 2026, däribland tre män dagen före Kolbes liturgiska minnesdag den 14 augusti. Under 2025 nådde antalet avrättningar 47, vilket var den högsta nivån på flera år.
Organisationens verkställande direktör Krisanne Vaillancourt Murphy skriver att Kolbe kan hjälpa katoliker att söka en rättssyn som är förankrad i livet, inte i att död besvaras med död. Hon beskriver dödsstraffet som en återkommande skadecykel där avrättningen görs till ett svar på brottets våld.
Texten publicerades av Vatican News. Den kopplar samman Kolbes liv med arbetet mot dödsstraffet i USA och med den katolska pro-life-rörelsens motstånd mot att staten tar liv.
Fångenskapen i Auschwitz
Kolbe fängslades efter att offentligt ha motsatt sig den nazistiska regimen. Han använde sin populära tidskrift och en radiostation för att sprida sitt motstånd. Den 14 augusti 1941 dog han i koncentrationslägret Auschwitz.
Berättelsen från lägret har blivit central för bilden av Kolbe som skyddshelgon för fångar och för pro-life-rörelsen. I juli rymde män från Kolbes barack. Som straff valde lägerledningen ut tio män som skulle dö i en svältbunker.
När den unge Franciszek Gajowniczek valdes ut började han ropa efter sin hustru och sina barn. Händelsen har sedan dess burit berättelsen om Kolbes vittnesbörd om livets värde genom fängelse, våld och död.
En annan syn på rättvisa
Appellen använder inte Kolbe för att tona ned brott eller offer. Den riktar i stället frågan mot statens rätt att avrätta en människa i rättvisans namn. Författaren menar att Kolbes exempel visar en tro på livets kraft framför dödens makt.
Kolbes förbön sägs därför behövas särskilt i USA, där avrättningarna har ökat efter fjolårets toppnivå. Minnet av en präst som själv dog i ett nazistiskt läger blir i texten ett argument för att bryta en rättsordning som svarar på död med ytterligare död.
Den liturgiska minnesdagen infaller den 14 augusti. I år blev den också en dag då katolska motståndare till dödsstraffet kunde rikta blicken mot de människor som redan har avrättats och mot dem som fortfarande väntar på sina domar.
