Med drygt 52 procent röstade islänningarna nej till att återuppta förhandlingarna om medlemskap i Europeiska unionen. Folkomröstningen hölls på lördagen den 29 augusti och valdeltagandet översteg 82 procent.
Fisket avgjorde omröstningen
Den största frågan handlade om rätten till fiskevatten. Lokala fiskare befarar att ett EU-medlemskap skulle kunna öppna isländska vatten för fartyg från andra länder och försvaga en sektor som har en central plats i ekonomin.
Fisket sysselsätter omkring tio procent av befolkningen och står för 40 procent av Islands export. För många väljare vägde den risken tyngre än argumenten för ett närmare europeiskt samarbete.
Nej-sidan fick strax över 52 procent av rösterna. Ja-sidan stannade på 47 procent. Frågan om fiskerättigheter har tidigare spelat en avgörande roll i den isländska EU-debatten, på samma sätt som i Storbritanniens folkomröstning 2016.
Huvudstaden röstade annorlunda
Resultatet blottlade en tydlig geografisk skiljelinje. I landsbygdsområdena vann nej-sidan klart, medan majoriteten i Reykjavik röstade ja. Motsättningen mellan huvudstaden och övriga landet är inte ny när EU-medlemskapet diskuteras.
Reykjavik hade varit den naturliga utgångspunkten för ett nytt förhandlingsarbete. Reykjavik röstade dock i huvudsak för den linje som inte fick majoritet nationellt.
Folkomröstningen ingick i regeringen under ledning av den center-vänsterinriktade statsministern Kristrún Frostadóttir. Den hade ursprungligen planerats till 2027, men flyttades fram ett år. Utvecklingen kring USA:s president Donald Trumps expansionistiska ambitioner beträffande Grönland nämndes som en faktor bakom beslutet.
Förhandlingar väntades gå snabbt
Om ja-sidan hade vunnit skulle regeringen ha inlett förhandlingar som många bedömare väntade sig skulle bli relativt korta. Island deltar redan i EU:s inre marknad genom EES och ingår i Schengenområdet. Landet följer dessutom flera europeiska regelverk.
Island var EU-kandidat mellan 2009 och 2013. Under fem år stängdes flera förhandlingskapitel, men samtalen stannade särskilt i frågan om fiske. Därefter drog Reykjavik tillbaka sin ansökan.
Regeringen har sagt att folkomröstningen inte påverkar dess fortsatta arbete. Resultatet får ändå en vidare europeisk räckvidd. Ett ja hade kunnat ge ny kraft åt EU:s utvidgning, denna gång i Arktis snarare än på Balkan eller i östra Europa.
Vatican News beskrev omröstningen som ett uttryck för att Island fortsatt håller dörren till EU stängd. Den politiska skiljelinjen mellan huvudstad och landsbygd består.
