Katolska biskopar i Sudan och Sydsudan har lanserat en treårig strategisk plan för två länder som samtidigt präglas av krig, fördrivning, fattigdom, politisk osäkerhet och svår torka. Planen ska ge kyrkans arbete en gemensam riktning under en period av fortsatt våld.

”The Church cannot remain indifferent in this suffering. We are called to be the voice for the voiceless, an instrument for dialogue and service of reconciliation,” sade biskoparna enligt Catholic World Report.

Kriget i Sudan har förstört städer och infrastruktur

I Sudan började den nuvarande konflikten 2023, efter en maktkamp mellan general Abdel Fattah al-Burhan och general Mohamed Hamdan Dagalo, även kallad Hemedti. De båda hade tidigare varit allierade när Omar al-Bashirs tre decennier långa diktatur föll den 11 april 2019.

Kuppen genomfördes av Sudans väpnade styrkor, SAF, under al-Burhan och den paramilitära styrkan Rapid Support Forces, RSF, under Dagalo. Efter maktövertagandet bildade de en övergångsregering med Abdalla Hamdok som premiärminister. Den politiska ordningen föll samman efter en ny kupp 2021.

Striden om hur RSF, som omfattar omkring 100 000 man, skulle införlivas i armén blev den utlösande frågan för kriget. Men konflikten gäller också kontrollen över jordbruksområden, handelsleder och guldfyndigheter.

Enligt de uppgifter som ligger till grund för planen har kriget kostat omkring 60 000 människor livet. Fjorton miljoner har drivits på flykt. Städer har förstörts och viktig infrastruktur slagits ut.

Sydsudan har fastnat i en egen maktkamp

Sydsudan blev självständigt från Sudan 2011. Kort därefter växte motsättningarna mellan president Salva Kiir och hans tidigare vicepresident Riek Machar. Kiir anklagade Machar 2013 för att planera en kupp. Machar förnekade anklagelsen och flydde, varefter hans rörelse SPLM-IO gick i väpnad konflikt med det regerande SPLM.

Ett fredsavtal 2018 ledde till en samlingsregering, men genomförandet försenades gång på gång. År 2025 greps Machar av Kiir. Därmed kollapsade samlingsregeringen på nytt, enligt faktaunderlaget.

De politiska konflikterna har också en etnisk dimension. Våldet har återkommit i cykler, samtidigt som torka och fattigdom har försvagat samhällena. Människor har tvingats lämna sina hem både inom länderna och över gränserna.

Kyrkans plan ska samla fredsarbete och tjänst

Den nya treårsplanen gäller biskoparna i båda länderna. Den svarar mot flera kriser samtidigt: väpnade konflikter, massfördrivning, bristande politisk stabilitet och humanitära behov. Kyrkans uppgift beskrivs som stöd till människor som saknar skydd och som en insats för dialog och försoning.

Planen är inte ett fredsavtal mellan de stridande parterna. Den är ett försök att samordna kyrkans närvaro i områden där statliga institutioner och annan infrastruktur har försvagats eller försvunnit. Biskoparna kopplar arbetet till kyrkans ansvar att tjäna människor som drabbats av våldet.

De två ländernas kriser är nära förbundna. Sudan har länge varit en politisk och ekonomisk maktfaktor i regionen, medan Sydsudans självständighet inte löste de konflikter som hade byggts upp före 2011. För kyrkan innebär det att fredsarbete, humanitär hjälp och stöd till fördrivna behöver hanteras över nationsgränsen.