Frågan efter Synodala synoden är inte hur många som har deltagit eller hur många dokument som har skrivits. Den nederländske hjälpbiskopen Rob Mutsaerts menar att processen måste bedömas efter om fler människor tror på Jesus Kristus, omvänder sig, tar emot sakramenten och når det eviga livet.

Mutsaerts utvecklade kritiken i en intervju med Advaticanum, publicerad på lördagen och återgiven av LifeSiteNews. Han hänvisade också till sitt öppna brev till påven Leo XIV, publicerat den 13 augusti.

Frälsningen ska vara måttstocken

I det öppna brevet frågade biskopen om flera år av lyssningsmöten, kontinentala samlingar och synodala dokument har lett till en starkare tro, tydligare förkunnelse av Kristus och en djupare katolsk identitet. Han tog också upp konversioner, söndagsmässans deltagande, prästkallelser och större vördnad för eukaristin.

Hans slutsats är att det finns allvarliga skäl att kritisera processen om dessa frukter inte kan påvisas. Det avgörande är därmed inte om deltagarna har känt sig hörda, om arbetsgrupperna har fungerat eller om kyrkliga texter har blivit färdiga.

Mutsaerts grundar resonemanget i den sista kanonen i Code of Canon Law. Han återgav principen: “The final canon of the Code of Canon Law ends with the famous principle that ‘the salvation of souls … must always be the supreme law in the Church,’”

Metoden får inte bli målet

Biskopen säger inte att konsultation är fel. Problemet uppstår när medlen börjar ta större plats än målet. Synodala arbetsformer, samtal och deltagande kan ha en funktion, men de kan inte ersätta kyrkans uppdrag att leda människor till Kristus och helighet.

Mutsaerts beskrev i intervjun en rörelse som lätt tappar riktningen när den fokuserar på själva vandringen. Att gå tillsammans har bara värde om kyrkan vet vart hon är på väg, är hans resonemang. Målet är inte ökat deltagande som sådant, utan Kristus; inte kyrklig dialog som slutpunkt, utan helighet; och inte inkludering som abstrakt princip, utan införlivande i Kristus och till sist den eviga frälsningen.

En kritik från ’s-Hertogenbosch

Rob Mutsaerts har varit hjälpbiskop i stiftet ’s-Hertogenbosch, även kallat Den Bosch, sedan 2010. Han utnämndes av påven Benedictus XVI och är känd för sitt öppna försvar av traditionell katolsk lära.

Hans kritik riktas därför inte mot varje form av lyssnande eller samråd. Den gäller ordningen mellan kyrkans medel och hennes uppdrag. Om en process främst mäts i deltagande, upplevd delaktighet och nya dokument, men inte i tro, sakramentalt liv och omvändelse, har bedömningen enligt Mutsaerts hamnat fel.

Med den måttstocken kan Synodala synoden inte utan vidare beskrivas som framgångsrik. Den avgörande frågan återstår: har människor genom processen kommit närmare Jesus Kristus och kyrkans liv?