AfD blev största parti i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt med närmare 44 procent av rösterna. Valet ger partiet ett starkt läge i regeringsförhandlingarna, men inte egen majoritet. Samtidigt hade den lokala kyrkan under valrörelsen uppmanat väljarna att stå emot populism och extremism.

Biskopen varnade för nationalism och främlingsfientlighet

Gerhard Feige, biskop i Magdeburgs stift, talade på valdagen om det politiska klimatet i delstaten. Han nämnde inte AfD vid namn, men efterlyste motstånd mot extremistiska idéer.

”Apokalyptiska och rasistiska idéer har fått fäste i så många människors medvetande”, sade Feige enligt Crux. Han varnade också för att medkänsla håller på att bli ett skällsord och att människoförakt blir socialt accepterat.

Inför valet drev stiftet initiativet ”Rösta medvetet”. Kampanjen innehöll affischer, utbildningar för ungdomsledare om hur högerextremism kan bemötas, träning i argumentation och undervisning om juridiska verktyg mot auktoritära angrepp.

Partiet vill ändra skolor och migrationspolitik

Ulrich Siegmund, AfD:s ledare i Sachsen-Anhalt, har sagt att partiet vill förbjuda regnbågsflaggor i skolorna om det får bilda regering. Han har också talat för en kampanj för remigration och utvisningar samt ett stopp för nya vindkraftsparker.

Siegmund har lovat att nationalsången ska sjungas igen och att flaggan ska hissas i delstatens skolor. Han döptes som barn till katolik men lämnade formellt kyrkan 2017. I Tyskland innebär det att man registrerar sitt utträde, bland annat för att slippa kyrkoskatt.

AfD:s ställning har länge varit en konfliktfråga för kyrkorna. I maj 2025 klassade den tyska myndigheten för skydd av författningen, BfV, partiet som en bekräftat högerextrem organisation. En domstol i Köln stoppade tillfälligt klassningen genom ett beslut i februari 2026.

Regeringsmakten kräver förhandlingar

Ingen högerextrem kraft har styrt en tysk delstat sedan andra världskriget. Delstatsregeringen har ansvar för bland annat skola, polis och kultur. Resultatet i Sachsen-Anhalt får därför följder som sträcker sig längre än mandatfördelningen i parlamentet.

Nu väntar förhandlingar om vem som kan bilda regering. Valet sätter samtidigt press på den federala regeringen och särskilt på den konservative förbundskanslern Friedrich Merz. Han hade lovat att minska AfD:s stöd.

Kristdemokratiska och andra borgerliga partier har hittills hållit fast vid en spärr mot samarbete med AfD, men den starka valframgången gör regeringsbildningen svårare. Någon snabb lösning är inte given.

Varningarna riktades också till katoliker

Feige har tidigare sagt att katoliker som dras till AfD:s retorik bör läsa och lära sig mer. Han har pekat på partiföreträdares återkommande angrepp mot de kristna kyrkorna i Tyskland och sagt att partiet därför inte kan vara ett alternativ för katoliker som tar evangeliet på allvar.

Han har också vänt sig mot argumentet att invandring måste begränsas för att bevara den västerländska civilisationen. För biskopen står frågan i stället om hur kristna behandlar människor som har flytt från nöd och förföljelse.